Det fackliga perspektivet är att sexuella trakasserier och andra typer av kränkande beteenden på arbetsplatsen måste förstås som en arbetsmiljöfråga.
Alla arbetsmiljöer innehåller risker som måste minimeras och förebyggas oavsett om det handlar om tunga lyft, farliga vätskor eller oönskade sexuella närmanden. Samtidigt måste övergrepp och trakasserier på grund av kön ses i ljuset av sexism och maktstrukturer i samhälle och arbetsliv.
Det är utgångspunkten för LOs rapport Kvinnlig fägring och machokultur? Sexuella trakasserier i arbetslivet bland LO-förbundens medlemmar. Rapporten avslutas med en rad fackliga och politiska förslag på hur sexuella trakasserier i arbetslivet ska förebyggas.
LOs policyförslag om sexuella trakasserier i arbetslivet
- Arbetsgivares ansvar att förebygga sexuella trakasserier måste stärkas. Anställda som riskerar att utsättas för sexuella trakasserier från tredje person måste ges bättre skydd i lagstiftningen. Arbetsgivare ska alltid göra en bedömning av risken att utsättas för trakasserier av tredje person.
- Det förebyggande arbetet inom social och organisatorisk arbetsmiljö måste uppvärderas. Arbetsmiljöverkets föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö måste inkludera sexuella trakasserier. Problemen med sexualiserad jargong och rå samtalskultur bör uppmärksammas i högre grad. Arbetsgivare bör analysera vilka risker kopplat till sexuella trakasserier som finns inom yrken och branscher som domineras av män respektive kvinnor.
- Utbildning i jämställdhet och sexuella trakasserier för skyddsombud och fackligt förtroendevalda ska stärkas och göras obligatorisk. Skapa fler möjligheter till samverkan mellan arbetsgivare och fackförbund i branschspecifika kampanjer och utbildning.
- Det bör övervägas om krav på handlingsplan mot könsbaserat våld och sexuella trakasserier ska föras in i kollektivavtal. Arbetsgivare ska vara skyldiga att precisera vilka risker som finns på arbetsplatsen och hur de ska förebyggas.
- Arbetsgivares användning av tidsbegränsade anställningar ska minska. En utbredd användning av osäkra anställningar underminerar möjligheterna till ett effektivt arbetsmiljöarbete för att minska sexuella trakasserier.