Ett självständigt organ inom FN
ILO är ett trepartsorgan som samlar regeringar, arbetsgivare och fackföreningar i ett gemensamt arbete för social rättvisa och bättre levnadsförhållanden.
ILO har 187 medlemsländer och är ett självständigt organ inom FN. ILO bildades år 1919 och år 2019 firade organisationen sitt 100-årsjubileum.
ILOs konventioner är juridiska och politiska verktyg som reglerar grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet, både i Sverige och globalt.
Representanter från parterna
ILO består av ett årligt återkommande möte, Internationella arbetskonferensen, en verkställande styrelse samt Internationella arbetsbyrån, som utgör organisationens permanenta sekretariat. Organisationen verkar också genom regionala konferenser, branschmöten och särskilda expertgrupper.
Vid arbetskonferensen består varje lands delegation av två regeringsombud samt ett ombud vardera för arbetsgivarna och arbetstagarna. En ny konvention och den senaste konventionen förhandlades fram år 2019 mot våld och trakasserier i arbetslivet.
Internationella regler för arbetslivet
Den huvudsakliga uppgiften för ILO var till att börja med att förbättra levnads- och arbetsförhållanden genom att bygga upp minimiregler för lagstiftning och praxis i dessa frågor. ILO har hittills antagit 190 konventioner och 206 rekommendationer.
Varje konvention är ett rättsligt dokument som reglerar frågor rörande arbetsmarknadsfrågor, social välfärd eller mänskliga rättigheter i arbetslivet. När ett medlemsland ratificerar en konvention innebär det ett formellt åtagande att tillämpa dess bestämmelser och förklara sig berett att godta åtgärder för internationell övervakning från ILO. En rekommendation har likheter med en konvention men behöver inte ratificeras och är ofta mer detaljerad i sina föreskrifter.
Mänskliga rättigheter i arbetslivet
ILOs åtta kärnkonventioner är universella och bindande för medlemsländerna. Trots att de flesta av världens länder har ratificerat dessa och många av ILOs övriga konventioner, brister det ofta i efterlevnaden.
ILOs konventioner spänner över ett brett register av sociala frågor inklusive sådana som rör grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet, till exempel förenings- och förhandlingsrätt, avskaffande av barnarbete, tvångsarbete och diskriminering.
Sverige och ILO
Sverige bör vara ledande i arbetet för mänskliga rättigheter i arbetslivet och visa vägen för andra länder. Svenska översättningar av ILO-konventioner finns på Svenska ILO-kommitténs hemsida:
Svenska ILO-kommittén / konventioner på svenska
Senast antog Sverige konventionen nr 189 om anständiga arbetsvillkor för hushållsanställda. En viktig konvention som återstår att ratificera i Sverige är: