Sveriges jämställdhetsbarometer är LOs årliga jämställdhetspolitiska rapport. I år granskas skillnaderna i arbetslivet mellan kvinnor och män och vilka effekter det får på de ekonomiska villkoren livet ut.

Har oron ökat i Sverige? I så fall för vad? Gäller det generellt eller för bestämda fenomen? Har den ökat i befolkningen överlag, eller snarare i vissa samhällsgrupper?

Arbetslösheten har bitit sig fast på hög nivå. I den senaste högkonjunkturen var den som lägst 6 procent och har nu vänt upp mot 7 procent. 

Under 2000-talet har Sverige inte lagt mer resurser på arbetsmarknadspolitik än jämförbara länder. Rustande insatser har ersatts av en politik för att höja sökintensiteten. Av allt att döma kommer denna trend att fortsätta även under mandatperioden 2018-2022.

År 2018 hade de 50 direktörerna i den ekonomiska eliten en högre genomsnittlig relativinkomst än någonsin tidigare, motsvarande 60,8 industriarbetarlöner.

Löneskillnaderna mellan arbetare och tjänstemän fortsätter att öka. Medellönen för tjänstemän är nu hela 13 500 kronor, 50 procent, högre än för arbetare.

Mer pengar till kommunerna, återställ resurserna till arbetsmarknadspolitiken och höj pensionerna. Så skulle den ekonomiska politiken bli bättre för LO-medlemmarna, enligt LO-ekonomernas konjunkturbedömning Ekonomiska utsikter.

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet. Medellivslängden i Sverige har aldrig varit så hög som nu. Men skillnader mellan personer med olika utbildningsnivå har ökat de senaste tio åren.

Sverige är det land i västvärlden där ojämlikheten ökat mest under de senaste decennierna. LOs jämlikhetsutredning presenterar i sin slutrapport 115 förslag för minskade klyftor. 

Arbetsmarknadsutbildningen var under många år kronjuvelen i svensk arbetsmarknadspolitik. Men under 2000-talet har den fått stå tillbaka för program som istället ska understödja de arbetslösa i deras arbetssökande.

LO vill att Sveriges utsläpp hamnar i nivå med vad som krävs för att leva upp till Parisavtalet. LO vill utveckla klimatvänliga tekniker, produkter och tjänster som gör det lätt att leva klimatsmart i Sverige.

Människors levnadsförhållanden och livschanser påverkas i stor utsträckning av ett lands välfärdssystem. Den svenska välfärdspolitiken ska bidra till en jämn fördelning av landets välstånd, men är det så? 

Vi har byggt upp en välfärd att vara stolta över i Sverige. Välfärden var avgörande för att vårt land blev ett av världens mest jämlika och jämställda länder. Men under de senaste decennierna har skattesänkningar och utveckling av marknadsmodeller prioriterats framför välfärdsreformer för jämlikhet.

Inkomstskillnaderna har ökat snabbare i Sverige än i något annat jämförbart land under de senaste 30 åren. En viktig del i att vända utvecklingen är att stärka den ekonomiska omfördelningen. LOs jämlikhetsutredning presenterar därför ett nytt program med sex åtgärder för att Sverige återigen ska nå jämlikhetstoppen.