Har oron ökat i Sverige? I så fall för vad? Gäller det generellt eller för bestämda fenomen? Har den ökat i befolkningen överlag, eller snarare i vissa samhällsgrupper?

Folkhälsan i Sverige utvecklas positivt för befolkningen som helhet. Medellivslängden i Sverige har aldrig varit så hög som nu. Men skillnader mellan personer med olika utbildningsnivå har ökat de senaste tio åren.

Sverige är det land i västvärlden där ojämlikheten ökat mest under de senaste decennierna. LOs jämlikhetsutredning presenterar i sin slutrapport 115 förslag för minskade klyftor. 

Det finns många olika mått på boendesegregationen. I denna rapport visas var tio olika yrkeskategorier bor i de tre storstadsregionernas kommuner.

Människors levnadsförhållanden och livschanser påverkas i stor utsträckning av ett lands välfärdssystem. Den svenska välfärdspolitiken ska bidra till en jämn fördelning av landets välstånd, men är det så? 

Hur påverkar ekonomisk ojämlikhet inställning till ekonomisk omfördelning och den faktiska omfördelningen i ett land?

Kulturen är en integrerad del av demokratin och kulturell segregation påverkar demokratins förutsättningar lika mycket som annan form av segregation. Kulturfrågorna bör behandlas med detta som utgångspunkt.

Vilken betydelse har ens klasskamrater för hur väl man presterar i skolan? Vilken betydelse har ens vänner för det egna utfallet? Förstärks ojämlikhet genom kamrateffekter? Rapporten ger en översikt över forskningen kring hur individen påverkas av sin omgivning.

Den här rapporten är en forskningsöversikt om boendesegregation och bostadsområdets betydelse - hur individer som bor nära varandra påverkar varandras livschanser.

Inkomstskillnaderna har ökat snabbare i Sverige än i något annat jämförbart land under de senaste 30 åren. En viktig del i att vända utvecklingen är att stärka den ekonomiska omfördelningen. LOs jämlikhetsutredning presenterar därför ett nytt program med sex åtgärder för att Sverige återigen ska nå jämlikhetstoppen.

I Sverige är det 700 000 personer arbetar inom den så kallade gig- och plattformsekonomin. Arbetsvillkoren är oerhört tuffa och kollektivavtal saknas ofta.

Boendesituationen är i dag problematisk för många grupper. Att flytta för till exempel arbete, relationer eller på grund av nya familjeomständigheter är svårt för många hushåll.

Högerradikala partier har blivit en etablerad del av det politiska landskapet i de flesta västeuropeiska länder under de senaste decennierna. Framgången för dessa partier har varierat över tid och på senare tid, i enstaka fall, även stagnerat eller gått bakåt.

Ojämlikheten har ökat i den stora majoriteten av OECD-länder under de senaste decennierna. Sverige sticker ut som det land där inkomstskillnaderna ökat mest, om än från låga nivåer. 

Vilka är orsakerna till Sverigedemokraternas oproportionerligt stora framgångar i landsbygdsområden och varför har gapet i stöd för SD mellan städer och landsbygd ökat över tid?

Vad har facklig anslutningsgrad med jämlikhet att göra? I denna rapport ger Jakob Molinder, filosofie doktor i ekonomisk historia, en internationell forskningsöversikt.

Människors levnadsvillkor både i glesbygder och i socialt utsatta bostadsområden i det urbana Sverige behöver få större uppmärksamhet. För att inte den geografiska polarisering som karaktäriserar vårt land ska bli ännu större krävs politik. Det visar en ny rapport från LOs jämlikhetsutredning.

Inom ramen för LO:s jämlikhetsutredning publiceras nu boken "Högerpopulismen och jämlikheten", en politisk essä av Anders Nilsson och Örjan Nyström.

Skolan är grundläggande för att skapa lika möjligheter för alla, men den svenska skolan är inte jämlik. Studieresultat är starkt kopplade till familjebakgrund.

De ekonomiska klyftorna har ökat dramatiskt sedan mitten av 1990-talet. Det beror dock inte särskilt mycket på arbetsinkomsterna utan mer på kapitalinkomsterna.