Fråga facket Fråga facket

Utförsäkrad men för sjuk för att jobba

Välfärd Lisbeth Forsberg har två trasiga diskar i ländryggen och SRS, så kallad segmentell rörelsesmärta. Hon är ofta sängbunden och har i perioder varit inlagd på sjukhus för smärthantering. I november 2010 slog utförsäkringspolitiken till.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Utförsäkrad men för sjuk för att jobba
Foto: John Ash

Bortre parentes i sjukförsäkringen

Lisbeth är 52 år gammal. Hon hade jobbat som förskollärare i Mjölby kommun i fjorton år på heltid innan barnen föddes. Det var efter det som hennes ryggproblem förvärrades. Från år 2000 blev hon sämre och sämre, och gick ner i arbetstid för att orka med. Hon blev sjukskriven på heltid från 2006 med så kallad tidsbegränsad sjukersättning.

År 2008 tog riksdagen bort den tidsbegränsade sjukersättningen och införde den bortre parentesen i försäkringen. Utförsäkringarna började vid årsskiftet 2009/2010. Människor som är sjuka blir trots sin sjukdom utförsäkrade och överflyttade till arbetsförmedling för en bedömning av sin arbetsförmåga. I slutet av år 2014 var det enligt Försäkringskassan cirka 80 000 personer som nått maxtiden för sjukförsäkringen.

Utförsäkrad utan arbetsförmåga

I november 2010 var det Lisbeth Forsberg som drabbades av att bli utförsäkrad trots att hon fortfarande var sjuk. Hon kallades till ett möte med handläggarna på Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Då var hon så sjuk att hon inte kunde gå.

- Min arbetslivsintroduktion bestod av mail och telefonkontakt från sängen.

Hon var för sjuk för att söka jobb och Arbetsförmedlingen bedömde att hon inte hade någon arbetsförmåga.

- När jag ville sjukskriva mig fick jag nej från Försäkringskassan. Du kan sjukanmäla dig men några pengar får du inte eftersom din sjukpenninggrundande inkomst är noll sade de.

Den tidsbegränsade sjukersättningen existerade inte längre, och som utförsäkrad stod hon helt utan inkomster. Då ringde Lisbeth till socialkontoret. De hjälpte henne i ett halvår medan hon opererade sin rygg och långsamt blev något bättre.

I augusti gick Lisbeth tillbaka till Arbetsförmedlingen, som på nytt utredde hennes arbetsförmåga. Under tiden fick hon aktivitetsersättning.

- De kom fram till att jag hade 25 procents arbetsförmåga. Nu gällde det att se vad jag kunde göra utan att belasta ryggen.

Orkade inte med praktikplatsen

Hon lyckades få en bra praktikplats som administratör på Mjölby kommun.

- Det var jättekul, jag fick lära mig nya arbetsuppgifter och de var riktigt nöjda med mig.

Men hon kom inte upp i 25 procents arbetstid.

- Jag orkade inte med att både jobba och träna som jag borde. I stället ökade jag medicineringen och fick ondare och ondare.

Hon var för sjuk för att jobba 25 procent och kommunen kunde inte anställa henne på några få procents arbetstid. Hon slutade sin praktikplats i juni. I augusti ringde arbetsförmedlingen och föreslog henne att börja på Samhall.

- Det var ett jättekul jobb och jag stretade på med mina 25 procent med mycket stöd från mina arbetskamrater. Men man måste upp i minst 50 procent för att få en anställning på Samhall, så jag sjukskrev mig igen i februari 2012.

Utskriven från arbetsförmedlingen

Hela 2013 gick hon på aktivitetsersättning. I februari 2014 sade Arbetsförmedlingen stopp och skrev ut henne.

- Jag förstår dem, jag kunde inte söka jobb. Men det var jättetufft att sluta. Det var som ett kvitto på att nu blir jag fattig på riktigt utan chans att påverka min ekonomi.

Nu var Lisbeth tillbaka hos Försäkringskassan fyra år efter sin utförsäkring. Först nu beviljades hon sjukpenning i särskilda fall. Det kan beviljas den som blivit utförsäkrad, men som har särskilda skäl till fortsatt ersättning på grund av sin sjukdom.

Kämpar vidare

I juni 2014 beviljades hon sjukersättning på heltid, en mer permanent lösning. Hon fick 7354 kronor i månaden. Vid årsskiftet 2015 höjdes hennes ersättning med 22 kronor i månaden. Med dessa 7376 kronor i månaden ska hon klara sig fram till pension vid 65 år. Det är om tretton år.

- När jag fick igenom sjukersättningen blev jag inte så glad som jag hoppats. Jag drog mig undan och fick ta tag i att livet inte blev som jag trott, säger hon.

Men Lisbeth är optimist. Hon hoppas att hon kan få hjälp av sjukvården med sina smärtor och hon är aktiv inom nätverket Solrosuppropet.

- Jag tänker fortsätta jobba för att stoppa utförsäkringarna och kämpa för en vettig sjukersättning som folk kan överleva på.

Anna Holmgren