Fråga facket Fråga facket

Vad betyder arbetsinkomsterna för ojämlikheten?

Rapport De ekonomiska klyftorna har ökat dramatiskt sedan mitten av 1990-talet. Det beror dock inte särskilt mycket på arbetsinkomsterna utan mer på kapitalinkomsterna. Den svenska modellen med hög facklig organisationsgrad, kollektivavtal som täcker större delen av arbetsmarknaden och samordnade löneförhandlingar ser ut att ha haft betydelse för detta.


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Illustration: Cristina Jäderberg

Inga större förändringar av lönespridningen under 2000-talet

  • Att arbetsinkomsterna inte är orsaken till att klyftorna har ökat så mycket syns på flera sätt. Löneinkomsternas fördelning över inkomstskalan har sedan mitten av 1990-talet varit förhållandevis konstant. Lönespridningen har inte uppvisat några stora förändringar under 2000-talet. Bland dem med löneinkomster har skillnaderna minskat under större delen av 2000-talet. Löneandelen, d.v.s. den del av produktionsresultaten som används till att betala för arbete, har varit relativt konstant sedan mitten av 1980-talet.
  • Det betyder inte att spridningen i arbetsinkomster inte har förändrats. I synnerhet i samband med 1990-talskrisen ökade skillnaderna i arbetsinkomster. Det förklaras framför allt av förändringar i sysselsättningen d.v.s. hur många som har jobb.

Det är inte läge att titta bakåt och slå sig till ro

  • Flera faktorer talar för att arbetsinkomsterna kan komma att bidra till ökade inkomstskillnader i framtiden, om ingenting görs för att motverka en sådan utveckling. Det kan bli allt svårare att hålla samman lönefördelningen bland annat på grund av att allt färre är med i facket och den svaga samordningen av löneförhandlingarna på tjänstemännens växande del av arbetsmarknaden.
  • Att samhället i stället för att skydda inkomster och ge stöd i omställning i högre grad pressar människor att ta låglönejobb har också betydelse. Om skillnaderna mellan grupper, avseende löner och anställningsformer, som beskrivs i rapporten, fortsätter att öka riskerar det att undergräva lönestrukturen och med tiden ge upphov till ökande skillnader i löner och löneinkomster.
  • En av de allra viktigaste förutsättningarna för en jämlik inkomstfördelning är att de som saknar sådan kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden ges möjligheter att utbilda sig eller på annat sätt höja sin kompetens.

Rapporten Vad betyder arbetsinkomsterna för ojämlikheten? (pdf)

Om rapportserien från Jämlikhetsutredningen

Jämlikhetsutredningen har i uppdrag att arbeta fram underlag till LOs nästa kongressrapport. En rapportserie tas fram av såväl egna som externa experter. Rapporterna ska bidra till en öppen och bred debatt kring frågor som knyter an till kongressrapporten. Slutsatserna är författarnas egna och beslutas inte av LOs styrelse.

Läs mer om jämlikhetsutredningen