Fråga facket Fråga facket

Ofrivillig deltid ger kvinnor lägre inkomst

Bara fyra av tio arbetarkvinnor har en fast anställning på heltid, vilket bidrar till att de har den i särklass lägsta faktiska månadslönen. Det är en av slutsatserna i LOs rapport Sveriges Jämställdhetsbarometer 2018.  


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Villkoren i arbetslivet – anställningsformer, arbetstider, kontroll och inflytande över sitt arbete – påverkar både lön och möjligheter att kombinera arbete och familj, enligt rapporten som släpps idag.   

– Den ökade polariseringen på arbetsmarknaden kommer att leda till att ojämställdheten ökar, och att arbetarkvinnor faller efter ännu mer, säger Berit Müllerström, LOs andre vice ordförande.  

De senaste 20 åren har löneskillnaderna minskat, men utveckligen går för långsamt. LO riktar därför en rad krav till både arbetsmarknadens parter och politiker.   

– Heltid måste bli norm på arbetsmarknaden. Politiken måste säkerställa trygga anställningsformer och avskaffa allmän visstid. Dessutom måste föräldraförsäkringen individualiseras, så att det obetalda omsorgsarbetet fördelas mer jämställt, säger Berit Müllerström.   

 Fakta Sveriges Jämställdhetsbarometer 2018  

• Bara fyra av tio arbetarkvinnor har en fast anställning på heltid. Ungefär hälften av alla arbetarkvinnor arbetar deltid.   

• Den vanligaste orsaken till att så många kvinnor i LO-yrken arbetar deltid är att det inte finns tjänster på heltid.   

• 2016 tjänade arbetarkvinnor i genomsnitt 18 500 kronor i månaden, medan en manlig tjänsteman tjänade 40 700 kronor.   

    

Läs och ladda ner Sveriges Jämställdhetsbarometer i LO Fakta