Fråga facket Fråga facket

LO: Risk för hälsoskuld efter pandemin

Kvinnliga arbetare har betalat ett högt pris under pandemin – både ekonomiskt och arbetsmiljömässigt. Nu riskerar samhället att bygga upp en hälsoskuld till arbetarkvinnorna som står i frontlinjen. Det framkommer i LOs rapport “Vi som inte jobbade hemma”.    


Publicerad Uppdaterad
Kopiera länk för delning

Fyra av tio har inte haft tillgång till personlig skyddsutrustning. Detta trots att åtta av tio kvinnor jobbar i kontaktyrken. Nära hälften, 48 procent, av kvinnor i LO-yrken har inte kunnat hålla fysiskt avstånd på arbetet.

 –  Pandemin slår mot hela samhället och som alla kriser slår den värst mot dem som redan har det svårt. Särskilt utsatta är kvinnor i LO-yrken. Det har varken regering, myndigheter eller arbetsgivare tagit tillräcklig hänsyn till, säger LOs ordförande Susanna Gideonsson. 

Under pandemin har arbetsbelastning och den fysiska ansträngningen ökat mer för arbetarkvinnor än för andra. Möjligheten till återhämtning har minskat. Det har varit en ständig brist på arbetskamrater. Fyra av tio har saknat information och upplevt att chefen varit frånvarande. På sikt riskerar det att leda till att framför allt kvinnor hamnar i långvarig ohälsa.

 – Vi kallar det för hälsoskuld. Nu kräver vi att arbetsgivare, myndigheter och ytterst regeringen ger besked om hur de ska betala tillbaka. Vi vill se ett slut på den snåla bemanningen, den eftersatta arbetsmiljön och de otrygga anställningarna i många kvinnodominerade branscher, säger Susanna Gideonsson.  

Undersökningen bygger på en enkät, ifylld av 3000 personer med ett LO-yrkegenomförd av Kantar SIFO. Övrig statistik har tagits fram av SCB, Tillväxtverket, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.

Läs rapporten “Vi som inte jobbade hemma”