Publicerad på altinget.se 12 januari 2024
Sverige behöver fler yrkesutbildade. Behoven är skriande i många branscher. Det råder brist på bland annat kockar, undersköterskor, barnskötare, målare, solcellsmontörer, installationselektriker, busschaufförer och svetsare. Listan är lång. I många yrken har det varit svårt att rekrytera yrkesutbildad arbetskraft i åratal.
Bygg ut utbildningssystemet
Jobb skapas, försvinner och förändras hela tiden. För att undvika uppsägningar, öka den frivilliga rörligheten på arbetsmarknaden och förbättra kompetensförsörjningen behöver arbetstagarna aktuella och relevanta yrkeskunskaper. De måste kunna hänga med när arbetet förändras. I oktober fyllde omställningsstudiestödet ett år. Intresset har varit enormt. Nu krävs att staten också bygger ut utbildningssystemet för att möta den stora efterfrågan. Vid sidan av att fler behöver välja ett yrkesprogram på gymnasiet är det avgörande att yrkesverksamma vuxna ges möjlighet till vidareutbildning eller omskolning. Omställningsstudiestödet undanröjer det ekonomiska hindret att delta i vuxenutbildningar. Många arbetare har sökt omställningsstudiestöd, vilket naturligtvis är glädjande. Mer än hälften av alla beviljade ansökningar gäller yrkesutbildningar på yrkeshögskolan, yrkesvux och folkhögskolor. Majoriteten är mellan 40 och 49 år, alltså mitt i arbetslivet. Men att omställningsstudiestödet är på plats räcker inte. Det måste också finnas tillräckligt med utbildningsplatser. Och utbildningssystemet måste anpassas till arbetstagarnas och arbetsmarknadens behov.
Underlätta ansökningsprocessen
Därför har vi flera förslag:
1. Öka antalet utbildningsplatser för att möta det stora intresset att studera med omställningsstudiestödet. Prioritera yrkesutbildningar inom yrkeshögskolan, yrkesvux och folkhögskolan. Enbart yrkeshögskolan behöver enligt våra beräkningar växa med minst 16 000 platser under kommande tre år.
2. Inrätta ett gemensamt antagningssystem för yrkeshögskolan för att underlätta ansökningsprocessen. I dag sköter respektive utbildningsanordnare hela antagningsprocessen vilket skapar snåriga ansökningsvägar för den enskilde och osäkerhet för anordnaren.
3. Yrkesvux behöver en mer långsiktig finansiering för att kommunerna ska kunna planera kursutbud, anställa lärare och säkerställa möjligheter för arbetsplatsförlagt lärande (APL-platser). Då ökar dessutom kvaliteten. I dag sker en stor del av finansieringen genom årliga statsbidrag.
4. En del av statsbidraget till yrkesvux behöver öronmärkas till särskilda stödinsatser. Det handlar bland annat om specialpedagogiska insatser och tillgång till elevhälsa. I dag varierar tillgången till sådana stöd mellan kommuner.
5. Vuxenutbildningarna behöver anpassas till yrkesverksamma. Med omställningsstudiestödet ökar möjligheterna att studera på deltid. Då måste det finnas ett större utbud av deltidskurser. För att öka möjligheterna för alla, oavsett var i Sverige man bor, krävs också ett ökat utbud av distansutbildningar.
”En sann frihetsreform”
Yrkesutbildningar hör framtiden till. Omställningsstudiestödet i kombination med satsningar på yrkesutbildningar blir en katalysator för omställning, kompetensförsörjning och matchning på arbetsmarknaden. Och framför allt skapas fantastiska möjligheter för arbetstagaren att utvecklas i sitt yrke eller att byta till något nytt. Det är en sann frihetsreform som regeringen måste prioritera och vårda bättre.
Mia Nikali, utredare, LO
Thomas Carlén, LO-ekonom
Therese Guovelin, LOs förste vice ordförande
LO: Regeringen måste vårda satsningen på omställningsstudiestödet bättre
Det är bra att omställningsstudiestödet är på plats, men det räcker inte. Utbildningssystemet behöver även anpassas efter arbetstagarnas och arbetsmarknadens behov. Det skriver Therese Guovelin, Thomas Carlén och Mia Nikali, LO.
Publicerad Uppdaterad