LO fakta - alla fakta

Rapporten ar skriven av Dan Andersson, LOs Chefsekonom och Anna-Kirsti Löfgren, LO-ekonom. Hög arbetslöshet kan bero på många saker. Vilken orsak som är den viktiga har betydelse för hur arbetslösheten bäst bekämpas. Konjunkturell arbetslöshet bekämpas bäst genom efterfrågestimulerande ekonomisk politik och genom att till exempel med utbildning förbereda de arbetslösa på konjunkturuppgången. Strukturell arbetslöshet kommer av att arbetskraften inte riktigt passar för de jobb som finns att få.

LO-ekonomrapporten ”Gränslös ekonomi” Världsekonomin präglas alltmer av att länder och företag flätas samman genom handel, investeringar, kapitalmarknader och produktion. Utvecklingen kallas ”globalisering”. Den uppfattas idag av allt fler människor, i rika såväl som fattiga länder, som något som inte enbart medför fördelar utan också stora nackdelar. Rapporten "Gränslös ekonomi" av LO-ekonomen Lena Westerlund handlar om förändringarna i världsekonomin under de senaste årtiondena. Finansmarknaderna och villkoren för den ekonomiska politiken står i centrum. Hinder för en ekonomisk politik med syfte att nå full sysselsättning och en jämnare inkomstfördelning tas upp. Rapporten diskuterar också vägar att förändra världsekonomin och vilka reformer som kan bli mest gynnsamma för löntagarna.

Kan framtidens välfärd finansieras? LO om LU. Långtidsutredningens förslag till åtgärder för finansiering av framtiden välfärdstjänster. Rapporten innehåller också LO-ekonomernas alternativa förslag till finansiering.

Hur ska framtidens välfärd betalas? LO-ekonomerna om långtidsutredningen och finansieringen av framtidens välfärd.

Ohälsans trappa 2004 är en rapport av Sven Nelander och Ingela Goding. Knappast något annat är så viktigt ur välfärdssynpunkt som människors hälsa, och därför är det också alldeles givet att en beskrivning och analys av hälsotillståndet för olika grupper bör ingå som en mycket central del i LOs välfärdsrapportering. Syftet med den här rapporten är att i första hand belysa de klass- och könsmässiga skillnaderna i hälsa, men också så långt möjligt att se vilka skillnader som fi nns mellan födda i Sverige och födda i andra länder. I syftet ingår som en viktig del även att spegla vilka förändringar som har skett. Har hälsotillståndet förbättrats eller försämrats, och hur har skillnaderna mellan olika grupper förändrats?

Landsorganisationens utgångspunkt inför avtalsförhandlingarna om nya kollektivavtal på den svenska arbetsmarknaden under 2001 är att förhandlingarna ska genomföras som samordnade förbundsförhandlingar. Det främjar våra gemensamma lönepolitiska mål om jämlikhet, jämställdhet och rättvisa. Men det främjar även förutsättningarna för en god reallöneutveckling, tillväxt i ekonomin och därmed allas välfärd.

För femte gången presenterar LO en rapport i serien om maktelitens inkomstutveckling. Vi har tidigare haft fokus på den extrema inkomstökningen för storföretagens VDar. I årets rapport tittar vi närmare på den offentligt anställda och folk- och förtroendevalda eliten - folkhemseliten. Vi följer deras inkomstutveckling från 1950 till inkomståret 2001 och jämför den med industriarbetarens.

De senaste åren har ökad uppmärksamhet riktats mot psykiska och sociala hälsorisker i arbetslivet. Kunskapen har också ökat om sambandet mellan arbetsförhållanden och psykiska besvär, stress och psykosomatiska sjukdomar. LOs bearbetningar av Statiska Centralbyråns undersökningar om arbetsmiljön visar också att en ökning har skett ifråga om förekomst av stress och psykisk påfrestning i arbetet bland LOs yrkesgrupper senare år.

Rapport skriven av Thord Petttersson, Kristina Mårtensson och Per Bardh. 1994 blev Sveriges arbetsmarknad en del av EUs gemensamma arbetsmarknad. Den första maj 2004 utvidgades EU med tio nya medlemsstater. En omfattande arbetskraftsinvandring, men framförallt asyl och anhöriginvandring har gjort den svenska arbetsmarknaden till en av de mest internationaliserade. Varje år kommer också många tusen för att under en begränsad tid vistas i Sverige för att arbeta, oftast mellan 3 och 18 månader. Så har det varit under lång tid. Men det senaste halvåret har inneburit en ökning av tillfällig utländsk arbetskraft i Sverige. Det syns i Migrationsverkets statistik. Men statistiken ger oss inte hela bilden. Den rörlighet vi inte ser i Migrationsverkets siffror är framför allt utländska företag med egen personal, som under en begränsad tid utför arbeten i Sverige. Företagens personal har rätt att arbeta i Sverige under minst tre sammanhängande månader, upp till sex månader under en tolvmånadersperiod, utan att anmäla sin närvaro till svensk myndighet. Samtidigt upplever LOs förbund att den rörlighet som ökat mest är just gästande företag med egen personal. LO har haft en konsekvent hållning avseende utländsk arbetskraft i snart ett hundra år. LO har aldrig varit emot arbetskraftsinvandring. Fackets uppgift är inte att stänga ute någon från arbetsmarknaden. Fackets uppgift är att stärka arbetstagares position, skyddaarbetstagarnas villkor och höja värdet av att vara anställd. Eftersom arbetskraftsinvandring kan vara förenlig med denna strävan behöver fackliga organisationer inte motsätta sig arbetskraftsinvandring. Därför välkomnade LO EUs utvidgning, som ett viktigt steg för fred och samhällelig utveckling, utan att kräva generella övergångsregler.

Rapporten syftar till att sammanfatta och utvärdera aktiviteterna kring LOs sommarkampanj 2004. Rapporten behandlar aktiviteten på Hultsfred, uppsökeriverksamheten i distrikten, kontakterna med telefonjouren och publicitetet i media. Rapporten är skriven av Madelene Bendetcedotter Persson och Johan Ingelskog.

I Norge sker sedan 1997 på initiativ från norska skattemyndigheten ett ”Samarbetsforum” mellan norska skattemyndigheten, LO, näringslivet och Kommunförbundet för att jobba mot svart ekonomi. Arbetet i samarbetsforumet sker både på central- och länsnivå. Det har visat sig att det varit fruktbart att jobba tillsammans mellan myndigheter och organisationer.

LO har för åttonde året i rad haft ett 020-nummer öppet under sommaren dit ungdomar kan ringa och ställa frågor om löner, avtal och annat som har med sommarjobbet att göra. Ute i LO-distrikten har man genomfört uppsökeriverksamhet i det som kallas Facket i sommarland som genomförts i mer än 25 år. Fackets telefonjour har sammanlagt i år haft cirka 3 000 kontakter under sommaren, dår ingår även cirka 400 mejl. Detta är en stor ökning mot tidigare år, förra året hade Fackets telefonjour 2 500 kontakter under sommaren.

Löner och löneutveckling år 1994–2003.

Landsorganisationen och migrationen. Rapport från styrgruppen för LOs förbundsgemensamma Ordning och reda projekt.

Det finns många olika perspektiv på facket och dess verksamhet. Ett som är alldeles för lite uppmärksammat – som på något sätt hamnat i skuggan av allt det som sker på den massmediala scenen och i samhället i övrigt, med fokuseringen på centrala beslutsfattare och institutioner – är facket som folkrörelse. En rapport av Sven Nelander.

Moderaterna och arbetsrätten i EU - En rapport från LO/TCO Rättsskydd.

Den första maj i år kan miljoner arbetstagare från de nya EU-länderna söka jobb och arbeta inom hela EU. Den svenska regeringen tycks ha måttlig koll på vad det utvidgade EU egentligen för med sig - både för arbetstagarna i Sverige och för dem som kommer hit. Tänker regeringen införa ett gästarbetarsystem i Sverige eller kommer regeringen att tillåta lönedumpning? Sverige behöver statsråd som förstår den nya verklighet som internationaliserade marknader innebär. Har vi det? Utvidgningen innebär stora påfrestningar på en redan pressad arbetsmarknad och därför behöver regeringen presentera en samlad politik för immigration, integration och Östeuropautvidgning.

Företagsflytt och nedlänggningar drabbar människor, både på mindre orter och i stora stäer. De kan innebära dramatiska förändringar för en hel bygd. Näringsliv och samhälle i övrigt har ett större beroende på mindre orter. Många människor måse pröva identitet och tillvaro. Jobben finns inte längre i närheten. Denna rapport syftar till att förbättra vår fackliga strategi vid varselsituationer. Utgångspunkten är de erfarenheter som nedläggningen av däckfabriken i Gislaved gav.

Den har rapporten handlar om inkomstfördelning och inkomstförändringar för olika grupper. Vad gäller utvecklingen ser vi i första hand på tiden 1989-2003, men gör också vissa tillbakablickar och jämförelser med utvecklingen under andra perioder, och då i första hand 1980-talet. Rapporten bygger främst på bearbetningar av Statistiska centralbyrans (SCBs) inkomststatistik. Rapporten är sammanställd av Sven Nelander och Ingela Goding.

LOs hjälptelefon (020 - 56 00 56) öppnar måndag den 3 maj för tionde året i rad sitt nummer för sommarjobbande ungdomar. Varje år har antalet kontakter ökat till hjälptelefonen. Under 2003 hade LO kontakt med cirka 3.000 ungdomar via e-post eller telefon.