LO fakta - alla fakta

När och hur ska riksdagen bedriva aktiv finanspolitik. (Underlag från seminariet den 24 maj).

Gd Ingemar Hansson, Tankeram för Konjunkturinstitutets reproränterekommendationer. (Underlag från Seminariet den 24 maj).

Anförande av Lars Heikensten, Riksbanken från seminariet om Stabiliseringspolitiken den 24 maj.

Inledningen till seminariet om Stabiliseringspolitikens möjligheter och begränsningar den 24 maj.

Kommentar till påståendet att "många förtidspensionärer och långtidssjuka är egentligen arbetslösa" I rapporten "Alla behövs", skriven av Jan Edling (JE) visas bl.a. att andelen förtidspensionärer och långtidssjuka är högre i glesbygdskommuner med extra hög arbetslöshet. Utifrån detta resultat samt med hjälp av beräknade korrelationskoefficienter drar JE slutsatsen att en stor andel av de förtidspensionerade och långtidssjuka egentligen är arbetslösa. Arbetslöshetens problem skulle därför enligt JE vara betydligt större än vad som framgår av officiell statistik.

De senaste månaderna har det förts en högljudd diskussion om hur många som är arbetslösa i Sverige. För oss på LO som dagligen arbetar med arbetslöshetsstatistik har diskussionen i många fall närmat sig det absurda. Vad är arbetslöshet? Arbetslöshet i ekonomisk mening uppstår när utbudet är större än efterfrågan på arbetskraft. I nationalencyklopedin tolkas begreppet som att ”arbetslöshet råder när personer kan och vill arbeta och är aktivt arbetssökande men inte finner arbete. I de svenska arbetskraftsundersökningarna klassas en person som arbetslös när den inte är sysselsatt och aktivt söker arbete.”

Dagens ekonomiska politiska institutioner är präglade av de problem som kännetecknade 1970- och 1980-talen: hög löneinflation, brist på sparande i ekonomin, en svag produktivitet samt offentliga finanser i obalans. Nuvarande ekonomiska miljö skiljer sig från tidigare decennier. Produktiviteten är väsentligt högre än tidigare, det är stora överskott i sparandet, inflationen ligger långt under ett snävt satt inflationsmål och styrräntan är på en historiskt låg nivå. Arbetslösheten ligger dock på en oacceptabelt hög nivå och sysselsättningsgraden på en oacceptabelt låg nivå. BNP utvecklingen är samtidigt mycket god genom den höga produktiviteten.

Rapport utgiven av LOs arbetsgrupp om de yrkesförberedande programmen i gymnasiet. Det är inte så illa men det går att bli bättre. Och framförallt måste en rad åtgärder komma till för att höja kvaliteten och öka attraktionskraften. Det handlar bland annat om: Fack, arbetsgivare och skola måste samarbeta och samla krafterna regionalt. APUn bör certifieras och tidigareläggas. Företagen får betalt för de kostnader man har när man tar emot APU-elever. Undervisningslokaler måste bli mer attraktiva och främja en integrerad undervisning mellan karaktärs- och kärnämnen. Öka rekryteringen genom ambassadörer, aktiv prao och ett ökat samarbete med syo-funktionen i skolan.

Danmark har en levnadsstandard som är 18 procent högre än Sveriges när man mäter BNP per invånare. Både arbete och kapital utnyttjas bättre i Danmark vilket visas i att sysselsättningen steg mer och kapitalet växte mer i än i Sverige under 1990-talet.

Omställningsstödet syftar till att underlätta för att få nytt arbete. Tanken är att ge individuellt anpassat stöd till uppsagda. Målet är att uppsägningstiden och tiden där efter ska kunna utnyttjas på ett bra sätt. Omställningsstödet gäller för uppsägningar från 1 september 2004

Rapporten visar att 2005 med stor sannolikhet kommer att bli ett tufft år för de unga sommararbetande i Sverige. Arbetslösheten bland de unga är redan i utgångsläget inför sommaren hög, vilket ökar sannolikheten att många kan bli utnyttjade på arbvetsmarknaden. Utöver detta är antalet anmälda sommarjobb lågt till antalet i år vilket spär på den sannolikheten ytterligare.

Varje år mördas, hotas, förföljs och avskedas människor för att de engagerar sig fackligt. Fria Fackföreningsinternationalen (FFI) ger varje år ut en rapport som går igenom de kränkningar grundläggande mänskliga rättigheter i arbetslivet, land för land, världen över som skett under det senaste året.

Denna skrift är utarbetad av LO-ekonomerna. LO som organisation har inte tagit någon formell ställning angående EMU och en svensk anslutning till EMUs tredje etapp, den gemensamma valutan. Frågorna kommer att behandlas vid LO-kongressen i september 2000. Vi vill föra fram vad vi bedömer som troliga utvecklingar både vid medlemskap och utanförskap samt vilken vikt man bör fästa vid olika argument, inte minst de som hittills hörts i debatten. Likaledes presenterar vi några konkreta förslag på dellösningar för att på ett mer effektivt sätt möta konjunkturnedgångar och chocker i framtiden och därmed rädda arbetstillfällen och välfärd. Detta är något som kommer att behövas särskilt om Sverige ansluter sig till euron.

Gemensam översättning av LO och Svenskt Näringsliv 2003-12-05. Ramverk av åtgärder för livslång utveckling av kompetenser och kvalifikationer.

Att staten och kommunerna behöver skatteinkomster för att upprätthålla och utveckla dagens välfärdssamhälle är allmänt känt och accepterat. Få företeelser i offentlig regi väcker emellertid så starka känslor som skatteuttaget. Åsikterna skiljer sig markant när det kommer till frågan om nivån på skatterna och vilka typer av skatter som är att föredra. I det följande vill vi ta upp några, för LO, viktiga argument för att inte sänka skatterna.

I Sverige lever det 1 860 000 barn år 1999. 72 procent av barnen lever med båda sina föräldrar. Av de barn som lever med en ensamstående förälder, vilket är ca 20 procent, lever en majoritet med sin mamma som oftast arbetar inom ett kvinnodominerat LO yrke. Flest barn, ca 600 000, lever i hushåll där den tillfrågade föräldern klassificeras som arbetare. Under 1990-talet drabbades alla barnfamiljers ekonomi av arbetslösheten och nedskärningarna. Klyftan mellan barn från olika socioekonomiska grupper har ökat. Skillnaden mellan barn som har föräldrar inom LO-yrken eller inom SACO-yrken har ökat under 1990- talet. Under 1990-talet är det barn till ensamstående föräldrar som har fått det allra sämst.

Alla behöver vi någonstans att bo. Det primära i bostadspolitiken är att man bygger hus för att uppnå de praktiska behoven. När detta är uppnått så kommer människors krav på inflytande, skönhet och trivsamhet att öka. Det finns ett behov av att fler bostäder byggs, men det finns också stora behov i att förbättra de bostäder och bostadsområden som redan är en del av den byggda miljön, det är dessa behov och rådande brister vi vill lyfta fram i denna rapport.

Rapporten ger grundläggande fakta om boende, bilinnehav och var i landet olika grupper av löntagare bor. Information om detta är viktigt för att förstå olika gruppers livssituation och för att diskutera effekter av olika förändringar - som till exempel höjda bensinpriser, ändrad beskattning av boende eller regional-politiska insatser för att öka tillgängligheten till den nya informationstekniken.

Hur har datoranvändningen i hemmet och arbetslivet utvecklats? Rapport av Sven Nelander, Ingela Goding och Ove Ivarsen.