Människor har skapat världen
- Jag har så många gånger varit med om att när man går samman på arbetsplatsen eller i bostadsområdet eller var det nu är, så går det verkligen att göra skillnad. Den styrka vi får när vi går ihop för att förändra saker och ting, den tycker jag är helt fantastisk, säger hon.
Själv beskriver Susanna Gideonsson sig som pragmatisk, en som tar saker och ting som de är. Viljan att vara med och påverka gjorde henne tidigt till en aktiv föreningsmänniska.
- Det har handlat om allt från rena nöjesuppdrag, som ordförande i Brukshundsklubben och bilorganisationen SHRA, Swedish Hot Rod Association, till fackliga och politiska uppdrag för att förändra världen.
Är det vad ditt driv handlar om, en önskan att förändra världen?
- Ja, så är det nog. Det bottnar i en övertygelse om att eftersom det är människor som har skapat världen så är det också människor som kan förändra den.
Har vi för lite av det engagemanget i dag?
- Jag tror att det ibland kan upplevas som alldeles för krångligt. Arbetslivet sliter för mycket så man har inte den energi som behövs. Men det finns ett talesätt, ”det är aldrig för sent att försöka och alltid för tidigt att ge upp”.
Det låter nästan som ditt valspråk?
- Ja, det och ett annat som jag bär med mig, ”det är roligt att leva och se hur det går”. Jag ser inte så dystert på saker och ting utan ser hellre möjligheterna. Går det inte på ett sätt så går det kanske på ett annat.
Det första mötet med facket som satte djupa spår var när Susanna Gideonsson som 16-åring började arbeta som maskinsnickare på Lycksele Snickerifabrik. Där fanns en oerhört bra klubbordförande som tog sig tid att välkomna henne på arbetsplatsen och in i gänget.
- Han informerade inte bara om våra rättigheter och skyldigheter utan också om vems stol man inte skulle sätta sig på i personalmatsalen, vad alla hette, vad de kallades och varför de kallades så. Det är ett minne som stannat kvar hos mig, säger Susanna Gideonsson.
För henne är fackligt arbete så mycket mer än att bevaka att lagar och avtal följs. Facket ska vara en gemenskap, en organisation som ser till att alla får komma till sin rätt och som arbetar för att alla ska ges bästa möjliga förutsättningar att göra ett bra jobb.
- Men facket ska också vara en kamporganisation. Det handlar ju om våra liv, om att bli sedd och hörd och om att få en rimlig lön för det arbete du lägger ner, och aldrig riskera att skadas, varken till kropp eller knopp.
Den dag alla kan säga ”jo, jag vill jobba. Inte för att jag måste, utan för att jag faktiskt vill”, den dagen har Susanna Gideonsson fått se sin vision förverkligad. Visst finns det arbetsplatser som redan är där, men på andra är det långt kvar. Mycket långt.
- Det värsta är att det är alldeles för många som inte ens vet vilken arbetsplats som är deras, antingen för att de är arbetslösa eller för att de har en visstidsanställning. De kan aldrig känna sig trygga eller få möjlighet att delta i utvecklingen på arbetsplatserna.
Blir du någonsin trött eller vill ge upp?
- Ja, när man ältar samma sak hundra gånger och trampar ner sig i samma dyngpöl. Med andra ord där man inte ser möjligheterna och försöker ta sig vidare. Att envist stå kvar på samma ställe gör mig riktigt less.
Vad gör du för att koppla av?
- Jag jobbar i trädgården, umgås med folk, vistas utomhus, läser böcker. Om jag är ute i trädgården eller ute med hunden då vill jag ta in ljuden runt omkring. Ljudböcker lyssnar jag på i bilen.
Ytterst hämtar Susanna Gideonsson kraften ur sin positiva grundsyn och tron på andra människor.
- Jag har en nästan naiv tilltro till människors godhet och vilja att växa och utvecklas. Jag ser det ju hela tiden, alla kan så mycket mer än de många gånger tror. Det är så oerhört häftigt att se människor komma till insikt om att de inte bara är ett offer utan att de kan vara med och styra.